magda publicerar

Personaldag...

Äntligen lite lek och umgås ordentligt med kollegorna, utan interner! Vår starka sammansatta arbetsgrupp, blev ännu starkare.

Teamövningar

Vi började med lite teamövningar på regionkontoret i Liljeholmen. Jag hade väl inte så stora förhoppningar först, men det blev över förväntan roligt och mycket skratt med övningar. Vi var 24 personer som skulle samsas och finna lösningar på problem. Lurade blev i början, då det inte fanns någon egentlig lösning, utan poängen var, att göra ett gott samarbete. Det viktigaste var inte själva lösningen, utan fokuseringen på ett bra samarbete.

Till slut skulle övningen utföras på ett annat sätt, då i en cirken. När vi stod i en cirkel, fick vi en bättre överblick, och det blev lättare att komunicera. På så vis, lyckades vi även finna en lösning smidigt. Allt handlar alltså om god kommunikation och tillit vill jag tillägga!

Lunch

Efter övningarna gick vi iväg för att äta lite lunch på O´Learys. Kyckling och sallad blev det för min del. Snitzel och sånt är inte riktigt min grej längre. Och, som vanligt hade jag även nu, lite mellanmål i väskan, ifall det inte skulle finnas något vettigt att äta.

Sen bar det iväg till Gröna Lund. Fint väder var det än så länge. Men, fruktansvärt kvalmigt. Regn på väg alltså...

Femkamp

Femkamp var det som gällde. Roligare än vad jag hade förväntat mig, tävlingsinriktade som vi alla är i gruppen. Det såg ju så himla lätt ut, men jag blev varse om att inte så var fallet. Det jag åtminstone var någorlunda bra i var "putten". En golfklubba, och så mycket poäng som möjligt på 40 sekunder. Resten var jag urkass i! Någon vann en hatt, och några vann något annat...

Vi hade fått femkampshäfte allihopa, med lite förmåner. I paketet fick vi också det gröna kortet som gäller över hela sommaren 2012. Så det lär väl bli lite Gröna Lund med dottern i år.

Emellan blev det lite vätskepauser och sedan en trevlig middag, som var förbokad sedan tidigare, på restaurang Kryddhyllan.

Middag på kryddhyllan och galna åk

Förrätt, varmrätt och lite vin till det. Utanför öste regnet ner. Men vissa ville absolut åka lite attraktioner. Själv avstod jag! Det finns inga pengar i världen som får mig att åka fort och högt.... ALDRIG!

Till vänster: Restaurang Kryddhyllan.

Som sagt, själv är jag livrädd för att åka. En gång i tiden, tvingade jag han som skötte Parishjulet att stanna i andra varvet, för efter första kunde han inte tvärnita. Då kan du förstå nivån på min rädsla för dessa åk på Grönan! Men, här åker i alla fall (de är lite små på bilden) *L*, Nina och Andreas för full färd i Fritt fall!

Jenny, Carlos och några till är galna nog att åka attraktionen Insane!!!! Hur kan man vara så galen, att man frivilligt sätter sig i detta åk? Se till höger på bilden nedan, det stupar ju rätt ner!!!

Vinst varje gång

Vi stod och kurrade ett gäng under tak och glodde på "galningarna" som åkte dessa enligt mig "farliga" sakerna. Vi tröttnade efter ett tag, på att stå där i ösregnet. Så vi var några som beslöt oss för att bege oss hem. Men, innan det var jag tvungen att försöka vinna något STORT till dottern. Lite lotter fick det bli, trots att jag aldrig vinner något.

NEJ, någon vinst blev det inte! Sur, på väg ut, säger jag högt "jag får väl fiska upp en sån där påsj-l, så att jag inte kommer hem tomhänt. Så efter 150 kronor, så fick det bli "VINST VARJE GÅNG", där jag typ köpte en påse för 40 kronor, med ett litet gosdjur i... i påsen slängde jag även i kupongerna på fria åk, som jag hade kvar och lite choklad. Hon blev glad senare, åt det lilla i alla fall *L*.

Sen stod vi i regnet och väntade på en av kollegornas sambo, så att vi fick åka bil hem. Väl hemma efter 12 timmar i full action, hur trött som helst, somnade jag ganska snabbt, efter att ha småtjattat med mamma som hade varit barnvakt. Det skulle jobbas dagen efter, så lite sömn behövdes efter denna långa dag.

Personaldagar är kul. Vi kollegor kommer ju närmare och närmarare varandra för var gång, vi träffas i stor grupp utanför arbetet. Att vi gör det, är viktigt, då vi arbetar med dynamisk säkerhet, och därmed måste bygga upp en stark tillit till varandra. Det är bara att inse. Att det är speciella och underbara människor som arbetar med det vi gör. Att arbeta med kriminella i en ständig förändring, är ingen lek! Det vet vi som arbetar i detta yrke!

Ha en toppenhelg på dig!

//Magda