magda publicerar

Att finna en partner i mogen vuxen ålder, är inte lätt!

 

Det blir bara svårare och svårare, märker jag, det här med realationer! Då syftar jag på att finna en bra partner, och att det också ska hålla! Ju äldre man blir, ju högre krav får man. Det är så mycket som måste stämma in! Det är som sagt svårt att omforma sig, och det gäller ju självklart även för motparten.

 

När allt känns rätt, så verkar det som om att det alltid är något som måste in och krångla. Finns det stark kärlek, så, är det antingen att, någon av parterna har något med sig i "bagaget" som inte är avklarat, eller hur dens persons liv ser ut i det stora hela. Det kan vara familj, arbete eller rent geografiskt!

 

Själv, så har jag väldigt svårt för att verkligen hitta den RIKTIGA kärleken, och det beror på att jag förmodligen har så höga krav på en "perfekt" relation". Personen jag vill leva med, måste ha en sund inställning till livet, vara lite pigg och ha en stor livslust! När jag väl tror att jag kommer i närheten av att finna denna person, så är det ofta något annat som spökar. I början, så är en sådan relation helt underbar, men ofta, så går det över till att må mer dåligt än bra, och, då är det ju ingen idé att fortsätta. För livet måste väl ändå vara att må så bra som möjligt? Så vill jag i alla fall ha det!

 

Jag är ändå en optimist, och tror att när man väl finner någon partner som stämmer in, speciellt då i mogen ålder, så tror jag mig, att det kan vara den bästa relationen i ens liv. Inbillar mig, på något vis, att då, när alla önskemål är uppfyllda, så är det ju bara att slappna av, njuta och luta sig tillbaka. Ja, kanske inte riktigt, för en relation måste ju självklart födas, vilket innebär att ge och ta!

 

Fast, för att hamna där, måste man ju avsluta det som var innan, annars är det svårt att gå vidare.... och, där är jag nu! Men, jag känner att jag är på god väg... Ja, jag kanske är lite kryptisk i mitt sätt att skiva, men det har sin naturliga förklaring!

 

Nu skriver jag, som om, att målet för alla, är ett "måste" ha en partner/sambo och barn. Det kanske är så att man faktiskt kan leva lycklig, som singel, och ha mål i livet som till exempel resor, och helt enkelt strunta i det här med jul och allt annat som kan upplevas jobbigt! Singelmän och singelkvinnor finns, det fullt av i vimlet, så det är ju inte det som är problemet. Problemet är att om man är så fixerad som jag, vid att hitta den perfekta partnern, så kanske man får lägga ner, för finns det verkligen "den perfekta" partnern egentligen? Det är frågan!

 

Just det! Vad enkelt det hade varit om man kunde styra över sina känslor! För visst finns det ett par underbara män som har visat intresse, men jag känner ju inte kärleken! Svårt, svårt.....!

 

Ha en bra dag! //Magda