magda publicerar

 

Just nu, har jag en sådan konstig känsla! Det kanske beror på, att jag inte vet så mycket om framtiden. Jag vet egentligen bara vad som händer under november, och lite i december. I alla fall på jobbfronten. Ja, jo, jag vet! Det är ju självförvållat. Jag har ju själv valt att säga upp mig! Jag är inte direkt orolig för det ekonomiska, för vill man jobba, så finns det jobb!

 

Ja, hur går det egentligen med kärlekslivet? Det som alla förväntar sig, att man ska ha ett! Det är ju faktiskt lite så. Just nu, tar jag en dag i taget, och får se vad som händer. Börjar man fokusera för mycket, så skiter sig allt ändå. Tiden får visa vad som händer helt enkelt! Just nu, måste jag få tid till att fundera ut vad jag ska göra i framtiden... haha, ja, jobba så lite som möjligt, och ändå tjäna mycket kosing, är ju det optimala! Nä, det blir nog att jobba hårt, men det måste vara ett roligt jobb, mitt nästa jag satsar på! 

 

Hursomhelst, så har jag nog inte så mycket känslor till övers just nu... lite tom på sådant bränsle, men klart, så behöver man ju i alla fall någon som bryr sig. Och, jag har tur, att det finns så många fina och glada vänner i min närhet! Fast jag märker att många tror att jag är någon form av en superwoman, vilket jag inte är! Tro nu inte att jag är deprimerad, av allt detta skrivande! Nej, så är det INTE! Jag är inte en sådan person, som går och väntar på höstdepressionen! Det är nog bara så att dessa tio månader under detta år har varit så intensiva, utan en enda paus, har jag bara kört på.

 

Jag har inte vantrivts med att vara fullt sysselsatt. Nej! Tvärtom, jag har varit lycklig under hela tiden. Men, det tar tydligen på "super"krafterna att vara lycklig också. Jag har tränat flitigt, och därmed gått ner massor i vikt, vilket har gjort, att jag har känt/känner mig lite fräschare. Framför allt så har jag varit bra mycket piggare på köpet. Jag har vid flera tillfällen känt mig som en j-a maskin, om man får säga så?

 

Men, nu har något hänt verkar det som. Precis, som om lite av mina "super"krafter har gett vika (bara lite). Så jag får nog lyssna på kroppen, och ge den lite andrum. Har ju faktiskt minskat träningen till ett par gånger i veckan under oktober. Men, jag ska erkänna, att jag hela tiden tänker.. Nej, snart, måste jag komma igång igen, och träna hårt! För det är ju så, att jag mår så bra av träningen!

 

Nä, ha det gott alla! //Magda